album_focus_vol_1

The Kiss Album Focus Volume 1:
Kings of the Night Time World 1972-82

Julian Gill har via diverse projekt på sin internetsida kissfaq.com försett Kissfans med kalla fakta om allt möjligt i Kiss historia. Det mest ambitiösa projektet är dock hans Kiss Album Focus som startade 1999 som ett inslag på kissasylum.com, innan Julian startade sin egen sida.

Julians mål var att försöka klargöra vad som pågick i och omkring Kiss vid skapandet och inspelningen av musiken. Detta gjordes ursprungligen i form av artiklar som behandlade ett ämne eller album, de första var Art or Arrogance: The Elder, Carnival of Souls och Eric Carr Tribute 1997.

Allt eftersom materialet växte på nätet blev det dags för Julian att publicera sitt material i bokform och 2002 gavs boken The Kiss Album Focus ut i endast 500 exemplar. Redan under samma år kom en andra upplaga ut i 752 exemplar. Dessa upplagor sålde snabbt slut och är i dag bara möjliga att finna på andrahandsmarknaden.

Den andra upplagan var utökad, kraftigt reviderad och klart bättre på många punkter, men båda utgåvorna hade sina svaga punkter.

Tidigt 2005 var det så dags för ytterligare en utgåva. Även denna var reviderad men framför allt hade materialet växt i så stor grad att en bok inte längre rymde allt. Julian kommer att publicera tre volymer: Volume 1: Kings of the Night Time World 1972-82, Volume 2: Hell or High Water 1983-96 samt Volume 3: It Never Goes Away 1997-2004.

Frågan är hur tunn den sista volymen blir, så mycket kan väl inte sägas om alla de samlingsskivor som givits ut utöver ”Psycho Circus” och ”Alive IV”.

Den första volymen kom i februari och ska täcka tiden 1972-82, men det är en sanning med modifikation. I många aspekter sträcker sig boken mer från 60-talet till slutet av 80-talet. Information har samlats från mängder av källor och Julian redovisar inte bara fakta utan kommenterar med stor kunskap.

Ibland får vi motsägande information från olika eller till och med samma källa (Gene är duktig på detta) och då kliver Julian in och diskuterar problemet och försöker nå ett svar på hur det verkligen ligger till.

Detta är något Julian har utvecklats i och det var sällan jag fann mig ifrågasätta hans slutsatser eller kände att jag ville komplettera dem.

Boken börjar självklart med originalmedlemmarnas bakgrund och en grundligare genomgång av herrarnas förehavanden före Kiss finns nog inte att läsa någon annanstans.

Dessa kapitel tillsammans med de om skivorna ”Kiss” och ”Hotter Than Hell” är bokens bästa både ur informationssynpunkt och med avseende på Julians diskussions- och analysarbete.

Boken går sedan grundligt igenom vad som skedde i Kiss kring inspelning och utgivning av alla skivor mellan 1974 och 1982. Glädjande nog får även ”The Originals”, ”The Originals II”, ”Best of the Solo Albums” och ”Killers” sina egna kapitel. Därefter behandlas även medlemmarnas (inklusive Eric Carr och Vinnie Vincent) förehavanden före Kiss, samt Ace och Peters soloäventyr under 80-talet.

Tyvärr blir kapitlen sämre och sämre ju närmare slutet man kommer. Jag menar inte att det blir direkt dåligt, men informationen känns mindre bearbetad och det är inte samma spets i Julians analyser mot slutet.

Ett exempel är inspelningarna kring ”Rock and Roll Over” och ”Love Gun” där det har varit utmärkta artiklar i The Official Kiss Magazine. Det känns inte som om Julian utnyttjat dessa källor, vilket är synd. Även Julians genomgång av ”Creatures of the Night” känns slentrianmässig.

Det som alltid irriterat mig och andra när det gäller Julian Gills böcker är språket. Det har tidigare varit ett monotont språk med många upprepningar och underliga formuleringar (”would”, någon?). Glädjande nog är språket på många sätt bättre än tidigare och jag undrar om han inte fått hjälp av någon utomstående.

Tyvärr märks det fortfarande att de ursprungliga kapiteltexterna var skrivna som fristående artiklar för alltför ofta upprepas information i fler än ett kapitel. Ofta händer det till och med att information upprepas flera gånger i ett och samma kapitel.

Julian Gill är en mycket duktig faktasamlare och skicklig på att analysera information, men någon författare är han inte. Denna svaghet är dock inget som är avgörande, för boken är ur andra aspekter det bästa som finns på marknaden när det gäller detta ämne. Köp!

Roney Lundell
Reporter
Kiss Army Sweden

Destroyer # 13 Juni 2005

Artikel ur Destroyer 13.