Wendy Moores ”Into the Void with Ace Frehley” är definitivt inget för dig som nöjer sig med musiken, det teatraliska och myten om ett av världens största rockband. Wendy Moore heter kvinnan som avslöjar en rå och naken bild av de mörkare passagerna i livet som rockstjärna.
Som personlig assistent och flickvän till Ace Frehley fick Wendy Moore en unik inblick i spelet bakom kulisserna inför Kiss stora Psycho Circus-turné 1998. Wendy träffade Ace tillsammans med Eric Singer på Key Club i West Hollywood vid 28-års ålder och drogs snabbt in i en karusell av lögner, svek och drogberoende.
Men vad hände efter att hennes bok kom ut på marknaden? Läs vad Wendy själv har att säga om saken.
Den mest uppenbara frågan måste ju vara, vad hände efter att din bok kommit ut? Hur reagerade människor i din närhet?
Jag var väldigt nervös när boken skulle släppas. Faktum är att jag i sista stund försökte stoppa den! Känslan av att jag och de personer jag skriver om i boken plötsligt skulle vara en öppen bok för alla var mycket skrämmande.
Det slutade dock med många positiva reaktioner. Alla som har läst boken säger samma sak, ”jag kunde inte sluta läsa”. Det fåtal personer som varit negativa är de som inte har läst boken, antagligen på grund av rädslan för det okända.
Jag konfronterades av ett kvinnligt Kissfan på expot i New Jersey som tyckte att jag inte borde skriva om Ace narkotikaberoende, eftersom alla ändå kände till det. Men om alla känner till det, varför kan man inte skriva om det?
En kille från Texas skickade ett mail och berättade att min bok hjälpt honom att ta tag i sitt heroinberoende. Sådant älskar jag att läsa! Min mamma tycker väldigt bra om boken, men jag låter inte min far läsa den.
Vad sysslar du med i dag? Hur gick det med ditt band, Venus Envy?
I dag jobbar jag som exotisk dansös, försöker sätta ihop ett band och arbetar med en ny bok, ”Out of the Void”.
Basisten i Venus Envy gifte sig och flyttade till Las Vegas, och det finns alldeles för många djupa sår mellan mig och Josh för att vi ska kunna fortsätta arbeta tillsammans. Jag sätter ihop ett nytt band med samma namn.
Hur är din relation till Ace i dag? Har ni pratats vid sedan boken kom ut?
Jag har fortfarande inte pratat med Ace sedan ett telefonsamtal efter konserten på Arrowhead Pond i Anaheim på Farewellturnén, och jag har inte hört några reaktioner på min bok.
När insåg du att du ville skriva en bok? Vem uppmuntrade dig?
När Josh och jag var isolerade i vår lägenhet, helt borta på heroin. Det var 2001 och jag tänkte att jag skulle skriva en bok om min otroliga resa. Det bara kändes som att jag hade en historia att berätta.
Josh hjälpte mig att hitta boken ”Kiss and Tell” så att jag kunde se vem som hade gett ut den. Antagligen tröttnade jag helt enkelt på att berätta Acehistorier för alla mina vänner. Nu kan jag helt enkelt säga, läs boken!
Ace har inte gjort några officiella uttalanden om någon av böckerna där han dementerar några uppgifter. Finns det inte något att förneka eller han helt enkelt inte intresserad?
Jag minns hur Ace ofta pratade om ”Kiss and Tell” och hur arg han var att hans ”bästa vänner” skrev den. Typiskt Ace, han kan inte ens möta sin egen verklighet, så självklart förnekar han allt om honom som låter negativt.
Samtidigt så verkar han stolt över alla dåliga egenskaper. Exempelvis, och detta är inte med i någon av böckerna, jag minns att Ace nästan skröt om en tjej han träffade som begick självmord. Han verkade stolt över att en tjej älskade honom så mycket att hon inte kunde leva utan honom. Hon var bara 21 år gammal.
Ace kommer troligtvis aldrig att uttala sig om böckerna då han känner att det ger författarna makt.
Wendy Moore om…
Peter Criss – Väldigt trevlig och rolig, den bästa sångaren i bandet!
Paul Stanley – Väldigt seriös, nästan en glädjedödare.
Gene Simmons – Mästerlig, svår att prata med, vill ha sista ordet, kvicktänkt.
Eric Singer – Komplex för sin längd, mansgris, arg.
Bruce Kulick – Mycket trevlig, stilfull, lång och lite blyg.
Stefan Cedervall
Redaktör
Kiss Army Sweden
Artikel ur Destroyer 14