Gene och Peter inför världsturnén 1996!

Hur gick snacket grabbarna sinsemellan innan världsturnén och återföreningen blev verklighet? Vem bestämde vad? Vilka låtar skulle spelas? Vilken show skulle användas! Tidningen OKEJ´s Anders Tengner fick i maj månad ett telefonsamtal från Gene Simmons och Peter Criss som gav en lägesrapport.

Hur tycker du att reaktionen på folk har varit så här långt, med tanke på er comeback?

P: Vi har fått så mycket stöd från omgivningen, och så pushar vi självklart varandra också. Men stödet från alla fans är helt otroligt.

Under 80-talet och början på 90-talet har det ju varit ganska tyst om dig, och du har varit med om en del tråkiga saker, t.ex. gick din solokarriär inte så bra, och nu plötsligt är du tillbaka i världens största band igen, hur känns det?

P: Ja, jag har haft det ganska jobbigt de senaste åren, jag har skilt mig för andra gången, och så blev jag rånad och misshandlad så illa att jag fick plastikoperera mej i ansiktet, och så har min mor och far avlidit, och mina soloplattor har inte sålt så bra. Men när jag släppte min senaste soloplatta “The Cat” var jag väldigt laddad igen och jag fick så mycket stöd från alla fans.

Ja, du var väl den första i original-Kiss som slängde på sminket igen i samband med den plattan?

P: Halva sminket i allafall, haha, och jag hade saknat det faktiskt, och “The Cat” sålde ganska bra ca. 75.000 ex. Men ändå var det något som saknades, jag var trött på att spela på små ställen, jag ville tillbaka till min gamla livsstil och framför allt spela på stora arenor igen.

Men ändå har det ju varit en del skitsnack er emellan de senaste åren?

P: Absolut! Men jag tror att det är normalt. Jag menar när man är så nära vänner som vi är, som en familj, jag har en bror men de här grabbarna är som mina verkliga bröder och i en familj när man blir ovänner så kan man säga att man hatar någon eller vill att någon ska dö fast man egentligen inte menar det. Jag tror att så var situationen för oss. Ska sanningen fram så kommer jag inte ihåg ens hälften vad det var vi grälade om.

A: Vem var det som tog initiativet att börja spela tillsammans igen?

P: Allt började när jag träffade Gene och Paul på en Kiss Convention i USA. De bjöd ner mig och min dotter Jennilee, och rätt som det var så repade vi in “Hard Luck Woman” som jag senare sjöng tillsammans med dem på samma Convention. Och jag tyckte Gene hade en speciell glimt i ögat när vi spelade. Det kändes som att det var något speciellt på gång. Senare när vi gjorde MTV Unplugged så kändes det precis som vanligt igen; It was like magic! Och en vecka senare satt vi i ett möte och bestämde att vi skulle börja spela tillsammans igen. It was like a dream come true!

A: Hade alla av er samma vision när ni kom överens om återföreningen?

G: Vi satte oss alla ner och hade ett och samma mål. Men vi har alltid haft skilda åsikter. Vi är fyra individer som har skilda åsikter om allting. Men vi är en familj, från början till slut. När vi sätter oss ner tillsammans är det alltid oenigheter, t.ex. vilka låtar vi ska spela, vilken låt vi ska börja med osv. Men sen, eftersom vi respekterar varandra allihopa, så kommer vi överens. “Okej, jag tycker inte så, men kör ni så hänger jag med”. Vad jag vill kanske inte alltid är det som är viktigt och rätt för bandet. Så när vi satte oss ner bestämde vi att vi skulle ge fansen just det de vill ha.

A: Och jag är så lycklig för det! Ha, ha,ha!

G: Någon sade: “Nej vi ger dom något nytt! Vi gör nåt lite lättare!”

Nej vänta lite, om vi ger dem något nytt, kommer vi inte att göra fansen besvikna då? Så ett par av oss tyckte: “Vi kommer att göra en del fans besvikna”. Kanske det som gör alla fans mest glada är att ge dom exakt vad dom vill ha den gamla klassiska showen?

A: Biljettförsäljningen är väl ett bra bevis på att ni gjorde rätt?

G: Vi har bara gått ut med en show till försäljning på Tiger Stadium i Detroit. Det var för 40.000 människor, biljetterna sålde slut på 47 minuter. Alltså 47 minuter efter midnatt. Och det är rekord för Tiger Stadium!

A: Det kommer att upprepas varje gång ni släpper biljetter. You know that?

G: Ah. Jag tror inte att nån i bandet ser fram emot just det. Vi ska gå på ett party och ha enormt roligt, och resten spelar ingen roll. Allting är ordnat, vi har alltid gott om mat, en säng att sova i. Och vi kan inte sätta igång att flytta schackpjäser på schackbrädet för att lista ut hur det blir schack matt. Lets just enjoy the game!

A: Är det ändå inte ett risktagande att återförenas och åka ut på turne igen? Du sade en gång att nostalgi är baserat på minnen från det förflutna, kan inte ett återförenat Kiss förstöra magin, döda legenden så att säga?

G: Det var en bra fråga! Vi är medvetna om att det inte finns nån konkurrens för Kiss, och vi är inte oroliga för något annat band som någonsin existerat. Vi struntar i vilka som finns där ute; “We´ll chew them up and spit ´em out”! Det största hotet, den enda konkurrensen är, Kiss. Vi måste leva upp till det minne som folk har av oss. Allting som läses, hörs och pratas om oss. Vi måste leva upp till det. Så förutom att vi är säkra på att teknologin kommer att få dej att dratta på arslet så har vi nånting otroligt. Ni vill inte veta storleken för det är inte alltid viktigt, men i det här fallet är storleken viktig. Det kommer att bli storslaget, alla kommer att få se vad de vill se, men större och bättre än dom nånsin har sett det förut! Fysiskt sett är alla på ett 7 dagars schema, workout, personlig tränare, musiken låter bättre än någonsin, och vi har varit stenhårda mot oss själva. Ibland får vi sätta oss ner och prata om delar som inte är så bra som de borde vara. Vi närmar oss först på rätt sätt, kärlek, känslor och respekt. Om inte det räcker får man rulla upp ärmarna och ta i med hårdhandskarna. Nu ska jag vara tyst, jag kan inte höra Peter prata.

P: Du har så rätt, så rätt. Det var så på den gamla tiden, vi brukade sitta ner och diskutera, och vi slutade inte förrän det var utrett. Jag gillade ärligheten vi hade, den var så cool.

A: Första gången ni repade för turnen, var det som på den gamla goda tiden?

P: Det var som en mardröm! Jag hade varit borta i 17 år, jag var tvungen att gå igenom band, CD:s, videos. Jag var tvungen att sitta hemma och titta på mig själv, för att bekanta mig, helt enkelt. Allt för att det skulle bli perfekt, vi ville ge våra fans exakt vad de har kommit för att höra.

A: Era fans kommer ihåg vad ni har gjort, bättre än vad ni gör själva.

P: Gör dom? Haha!

A: Några coverband kan imitera varenda ton rätt.

G: De skrämmer mej, de är fantastiska!

A: Är inte timingen helt perfekt? Vi har haft fem år av dunkelhet, grunge och elände och ingenting på scenen.

G: Det finns många viktiga band där ute, det finns många som har stor talang i sångskrivning och på studiosidan. Men problemet är, när du går och tittar på ett sånt band och du betalar mer än vad en CD kostar så förtjänar du att se någonting, lika mycket som att höra någonting. Det är vår filosofi och kommer så att fortsätta vara. Vi lovar att du kommer få valuta för varenda krona, du kommer att få se en häftig show. Det finns andra band där ute som kanske gör bra skivor men det är väldigt få band jag skulle vilja gå och se live.

A: Ni fick offra två killar för att kunna göra det här.

G: Nej då! De har bara en lång betald semester. Både Eric och Bruce har gett oss deras välsignelse, de är medlemmar i bandet och familjen, och även fans till bandet. Eric och Bruce har varit stöttande i det här och de har inte varit själviska på något vis. Men som medlem i bandet så föredrar de ju klart att vara med där uppe, skulle inte du? Men realistiskt sett, som ett fan, så är det här det bästa som kan hända.

P: Eric är så cool, han var den som ville att jag skulle komma upp och spela och sjunga igen. De här grabbarna är så coola!

A: Ja, det var verkligen ballt att se er två där uppe.

P: Det är första gången jag någonsin spelar med en annan trummis, vilken cool känsla! Eric är en djävul på trummor!

A: Existerar det två Kiss uppsättningar nu, samtidigt?

G: Man får ta en dag i taget. Bruce och Eric arbetar på varsitt individuellt projekt. Eric håller på med en trumvideo, Bruce skriver lite. Vår skiva som kommer ut i juli heter “You wanted the best, you´ve got the best” En kombination av “Alive I”, “Alive II” och låtar som aldrig blivit släppta live, 4-5 st, också de från 70-talet. “Take Me” “Room Service” “Let Me Know” och “Two Timer”.

A: Om jag säger titeln “Love Bite”. Vad säger ni då?

G: Vad sa du?

A: “Love Bite”. Ha, ha.

G: Vad är Love Bite?

A: Peter sjunger på den.

G: Jag tror inte vi känner till den låten. Vad är Love Bite?

P: Jag har den. Det är en demo. Peters sång är med.

G: Vet du någonting om det här Peter?

P: Jag är chockad men det känns bekant, har vi gjort den?

A: Det är en udda sång från 1977 tror jag.

G: Har aldrig hört den.

P: Gene har aldrig hört den och det är chockerande.

A: Det är din röst på den. Jag önskar jag kunde spela den för er.

G: Du måste skicka den. Jag får band skickat till mig ibland. 80-talet, senare låtar som folk säger är jag, men i själva verket var det Blackie Lawless försökte vara jag, Gene Simmons. Tror jag.

A: Ja, men det här är Peters röst, jag lovar.

G: Den kopian skulle jag vilja höra!

A: På samma bootleg finns det en sång, “Beck” som låter som en tidig demoversion av “Beth” men med en annorlunda text.

G: Den vill jag också höra!

P: Jag också!

G: Jag tvivlar starkt. När vi satte oss i studion så kom “Beth” till. Det fanns aldrig någon demo på den.

A: Kanske killarna som gjorde covern missuppfattade det hela. Men det är “Beth”, helt klart. Det är Peter, akustiska gitarrer, en väldigt annorlunda version. Jag skickar den till er så kan ni ha en kul stund tillsammans och minnas tillbaka.

G: Häftigt, okej!

A: Kommer vi att kunna räkna med en ny skiva efter turnen med originaluppsättningen?

G: Det vet man aldrig. Som Peter sade, vi tar en dag i taget, men jag skulle gärna spela in en platta med grabbarna. Man kan aldrig så noga veta.

A: Bara att få höra er spela igen är ju helt fantastiskt.

G: Ja, jag håller med.

A: Gene, du och jag har ju träffats flera gånger nu och du vet att som ett super-Kissfan har man ju allting hemma. Det är något magiskt över er.

P: Jag håller med att vi är ett ganska magiskt gäng grabbar. Det är en gåva från någonstans.

A: Hur ser turnéplanen ut för Europa? Ryktet säger att ni spelar i Stockholm den 10 augusti.

P: 10 augusti? Det vet jag inget om. Jag har fått min resplan nu och den gäller fram till den 31 juli. Efter det har jag ingenting om har inte hört något dylikt.

A: Jag kommer att vara i Californien en månad mellan den 14 juni och den 13 juli. Har ni planerat att vara i Californien någon gång då?

P: Ja, den 15 juni, tror jag.

G: Vi har ett gig där då.

A: Den 15 juni?

P: Jag tror det.

A: Är ni säkra, det är min första dag där!

P: Ja, vi gör en grej ihop med Red Hot Chilipeppers och en hel massa andra band. En heldags show. Så det blir som en uppvärmningsspelning för oss.

A: Jag kommer. Jag dödar några! Ha, ha, ha. Jag tror jag börjar gråta. Jag såg er i Stockholm 1976. Jag mötte dig och fick din autograf.

P: Wow! Det är länge sen!

A: Verkligen. Hur väljer ni låtar? Skall ni bara spela låtar från första skivan och fram till “Unmasked” som är det sista officiella albumet med er?

P: Nej, vi tar lite från “Alive I”, från “Rock And Roll All Over”, från första skivan. Vi kör de klassiska låtarna! Låtar som gör folk galna! Vi vill ge dem det bästa helt enkelt.

A: Ni tar inte låtar som “Mainline” och “Room Service”?

P: Nej, men vi börjar med “Deuce”, vi gör den gamla godingen “Cold Gin” till “Watchin´ you” till “Parasite”. Bara de bästa. Jag älskar alla de tidiga låtarna, de som verkligen slog.

A: Kommer vi att få höra “Beth” och “Hard Luck Woman”?

P: Vi kanske gör “Hard Luck Woman” och absolut “Black Diamond”, “King Of The Nighttime World”, “God Of Thunder”och “100.000 Years”.

A: Båda två?

P: Absolut.

A: Så du solar två gånger?

P: Nej en gång, men det blir på “God Of Thunder” och inte “100.000 Years”. Men jag kommer att överraska er alla.

A: Häftigt. Hur tror du att det kommer att bli på scen när du äntligen är på plats?

P: På öppningskvällen kommer jag att vara totalt exhalterad. Jag tror inte jag kommer att kunna sova natten innan. Bara grejen att vara tillbaka är så häftigt. Jag kommer nog att behöva en lång semester efter den här turnén.

A: Det är lite som att vara en yngling igen?

P: Precis.

A: Hur gammal är du? 50 ännu?

P: Nej, 49 eller 48. (grov koll, reds. anm.) Ja, det är precis som att vara ung igen. Jag är full av livslust. Jag hoppar upp ur sängen på morgonen, går till gymet och tränar. Repar med grabbarna. Precis som Gene sade. Vi är upptagna 24 timmar om dygnet. Inte en dag går som vi inte pratar i telefonen, blir fotograferade, repar eller planerar showen. Det slutar aldrig. Det är skönt. Jag gillar ett späckat schema!

A: Tar ni inga bilder utan make up nu?

P: Nej vi vill gå tillbaka till det som var. Det skulle inte kännas rätt annars.

A: Det var fantastiskt kul att prata med dig!

P: Ja, detsamma! Jag ser fram emot att träffa dig.

A: Det kommer att gå till historien!

P: Nej. Kisstorien!

Artikel från Destroyer 2.

Anders Tengner
Reporter
Kiss Army Sweden