Gene Simmons i en öppenhjärtlig, annorlunda och personlig intervju signerad Anders Tengner juni 1999.
Det verkar som ni får frågor om samma ämnen i alla städer?
Nej, i Sverige får man frågor som, vem satte du på i går kväll, eller är det riktigt blod som du använder på scenen?, och frågor typ det.
Men är du inte själv ganska ansvarig för skapandet av den sortens rubriker?
Nej, jag sitter här och äter cornflakes och dricker kaffe och det första den förra reportern säger är, och det är inte bra eller dåligt det bara är: ok berätta om all sex, jag vet vad det är, det är som en flicka med stora tuttar, du vet, flickan kommer gående på gatan och hon har enorma bröstvårtor, då tänker vi genast på att ha sex, hon tänker kanske på cornflakes och kaffe? du vet, och det är bara en del av det. När jag möter en tjej som känner till KISS eller Gene Simmons det första hon säger, även innan hon säger att mitt namn är Olga eller någonting, är kan jag få se din tunga, alltså till och med innan hon säger vem hon är, det är en vacker dag, vill du ha lite cornflakes. Nej det är rakt på, precis som när jag möter en tjej med stora tuttar så ibland råkar jag säga hej hur mår dom?, Jag menar hur är det?. Det är bara en sån sak som händer.
Ok, så det är oundvikligt (skratt)?
Det är oundvikligt på ett sätt, och jag bryr mig inte. Det är en del av spelets regler, precis som brudar som får betalt en massa pengar på scen för att skaka på dom.
Är det svårt att komma på nya smarta svar när samma frågor dyker upp hela tiden.
Jag har aldrig låtsats vara smart, man försöker bara vara den man är. Jag tycker att det smartaste man kan vara är att vara ärlig, för när man är ärlig så blir folk ofta förvånade, du vet någon säger: vad tycker du om ABBA och de två tjejerna i ABBA?. Och om du verkligen säger vad du tycker, och du säger: jag har alltid velat sätta på båda två, samma natt. Och folk blir chockade, vad du egentligen gör är att du säger vad du egentligen tänker. eller som när en tjej blir intervjuad på tv: vad tycker du om President Clinton? Och hon svarar: jag skulle vilja suga av honom! Det är vad hon tänker på men om hon verkligen säger det så uppfattas det som chockerande och egentligen säger hon bara vad hon känner.
Ok, men han har ju faktiskt en böjelse för att prova det där.
Och det gör han rätt i, det är en av fördelarna med att vara president i USA. Jag vill ha en president som har sex, inte en som inte har sex. Han är en rock´n roll president han borde ha groupies
Jag tror inte att det var en sån stor skandal (syftar på lewinsky)
Det händer i kyrkor med präster och små barn inblandade. Det är chockerande!
Med kunskapen, och efter att ha gjort tusentals intervjuer hur skulle du i rollen som journalist skriva en historia om KISS. Hur skulle du närma dig ämnet KISS som ofta är dolt bakom allt sex , blod m.m.
Alla drömmar börjar med en tanke. Så jag skulle börja med att säga att när du var ett barn, vad hade du för drömmar, vad ville du bli?. Vissa skulle säga: jag ville bli en cowboy. Eller alla träd, hur stora dom än är så börjar det med ett frö, det är allt det handlar om. När var det första gången som du egentligen var helt medveten, du vet när du först föds så är du ett barn, sen blir du medveten om att du lever, har känslor jag vet vad jag vill bli. Det där är olika steg: jag är här och världen existerade innan jag föddes och den kommer att finnas efter jag har levt, och jag vill ha vissa saker i livet. Allting börjar med en känsla och en tanke, en god tanke, en ful tanke dom goda mänskorna och dom elaka människorna. Allting som vi blir kommer från dom första stora tankarna som du har. som när du för första gången tittar upp på stjärnorna och du säger jag önskar……
Så att när du gick in i den medvetna världen, så visste du att du skulle bli någon?
Utan minsta tvekan.
Är du rädd för något?
Självklart, jag är rädd för att dö, rädd för smärta, samma saker som du är. Men jag är beredd att gå längre i min rädsla, ända tills jag är tillfredställd. Jag är rädd för höjder t.ex., men jag är villig att flyga upp till lampriggen varje kväll för kicken som jag får när jag är däruppe. Privat så åker jag aldrig berg och dalbana för att jag är rädd för det. Men om där skulle vara en publik närvarande, så åker jag gärna med uppsträckta händer, för publiken är mitt stöd, min styrka!
Vet du var du kommer ifrån, vad som formade dig?, för det krävs mer än uppfostran för att forma en man.
Det börjar och slutar med iden att jag är en främling. Var jag än går så är jag alltid killen från det andra stället, jag vet att det började när jag för första gången kom till Amerika. För det första, jag är enda barnet, så jag listade aldrig ut dynamiken som finns mellan syskon, jag var alltid en ensamvarg. Det betyder inte att jag inte var populär eller att jag inte hade flickvänner och så, men iden med vänner familj m.m. var aldrig så viktigt för mig. Jag höll mig alltid för mig själv i mitt rum, så länge som jag hade mina grejor, jag brukade publicera fan magazines typ: SF, horror, jag publicerade dom, skrev dom, gjorde allting själv för att det fanns någon som tog emot dom, jag fick brev tillbaka som löd: Kära Gene ….., det var till mig, så det spelade ingen hur mycket arbete det var. Jag var beredd att gör allting för att få den belöningen, för att kunna säga till världen:
Jag finns, ignorera mig inte. Det är samma sak som när jag växte upp, Speciellt i New York finns det färgade barn som kom gående på gatan bärande på ghettoblasters och dom spelade otroligt högt och gjorde en massa människor förbannade. Vad dom ville säga var: Jag är här, ignorera mig inte!. Jag förstår det , det är det som hip-hop handlar om och vad gangstervärlden handlar om. Dom killarna vill inte vara så alltid , dom drömmer om hus, trädgård och att få sätta på så många brudar som möjligt. Vi vill alla ha samma sak, men dom kan inte få det på samma sätt som du kan få det för att du är vit, så dom gör allting för att du inte ska ignorera dom. Och det inkluderar brott. Det är precis som när televisionen gör alla till stjärnor, då finns det folk som försöker mörda presidenter och alla möjliga saker bara just för att innan dom dör inte ha blivit helt ignorerade. För alla vill bli någonting, vissa av oss skulle göra allting för att visa att vi är här. Berömdheten är belöningen.
Det påminner mig om när jag var 15 och startade min första KISS fan club, och jag fick brev från fans .Där folk tyckte att jag var en gud bara för att jag hade en KISS fan club.
Hur kändes det?
Det var fantastiskt!
Men även i skolan. Dom som hatade KISS visste att du var the man, så du fick uppmärksamhet även från dom som retades med dig!
Ja, jag blev någon, för att jag gjorde någonting!
Exakt, men dom andra som sa att det var fjantigt pratar fortfarande om dig, inte om dom andra!
Jag var ett tyst, blygt barn i skolan. Men det här gav mig mycket självförtroende. Mycket av det har att göra med att jag blev ett KISS fan. Hur byggde du ditt självförtroende för att du har nästan överdrivet självförtroende ibland?
Jag hade bara mig själv, det fanns ingen som jag kunde peka på och säga att jag vill vara som honom. Och det enda jag fick lära mig att göra fort var att överleva, för när jag först kom till Amerika……, först av allt så är jag enda barnet och det är ett enormt tryck på mig typ, varför pratar du så konstigt, och allt sånt du vet!. I Amerika kan du vinna stort och där är ett stort tryck att bli accepterad in I medelströmmen, förutom att det finns ingen medelström!, det är den svarta medelströmmen, den södra medelströmmen, västkust och östkust. Så var jag än går vad jag än gör så finns alltid känslan av att aldrig bli helt accepterad. Och ibland så är det ett bra bränsle, det gör att man jobbar hårdare och aldrig slutar.
Och nu har du jobbat hårt , mycket längre än vad du någonsin kunde tro dessutom I ett och samma band. Jag tror inte att du i dina vildaste drömmar kunde tro att du, i och för sig inte helt ensam skulle skapa ett varumärke som står I nästa samma klass som Coca-Cola.
Vi diskuterar att skapa en KISS-Cola!
Det tror jag helt säkert!, men du startade detta, du uppfann något som folk kommer att tala om i decennier. Har pengar alltid varit viktigt för dig?
Självklart!, det är viktigt för den fattigaste och för den rikaste, och rockstjärnor är dom största lögnarna av dom alla.
Men du har mer pengar nu än vad du någonsin kunde drömma om, mer pengar än vad du skulle kunna önska även om du hade fått tre önskningar som ung.
Jag vill ändå ha mer, så länge jag lever, man kan sluta när man ligger under 3 meter jord.
Vad ska du göra med alla pengar, du har dina drömhus, bilar och kvinnor, vad finns det kvar?
När du klättrar upp för ett berg så tror alla att när du bestigit berget så har du nått din topp, och att det är allt det är, men det är det inte, runt omkring finns det en massa andra berg , så det finns alltid något kvar.
Men du har ju varit på toppen av K2?
Det finns fortfarande andra berg kvar. Det kommer en film i augusti som heter Detroit rock city som jag producerar!
Har den blivit framflyttad, jag hörde att den skulle komma den 16 april.
Det har blivit ändrat för att test visningen visade att 84% tror att det kommer att bli en jättesuccé, 49-60% betyder att den kommer att gå bra, allt under 49% en flopp. Så bolaget tror sig ha en succe´ vilket innebär att dom kommer att ha trailers före Star wars och den kommer att visas mars-juni.
Hur handskas du med motgångar?
Jag jobbar hårdare än någonsin, för motgångar dödar dig inte utan gör dig starkare.
Skivbolaget Simmons records, skådespelarkarriären…..
Jag ser allt det där som framgångar, det är det intressanta, för att allt du gör/genomför är sin egen succe´, jag ser aldrig på det som negativt utan som positivt, Jag ville ha ett skivbolag , jag fick ett skivbolag.
Jag ville bli filmskådespelare, och jag blev det. Jag gillar Neil Bogart, jag producerar en Neil Bogart film på Paramount pictures …. Så allting jag vill göra, gör jag. Hur bra jag gör det är en kombination av tur och hårt arbete. Så skivbolaget Simmons records var en braksucce, jag gjorde det på mitt sätt, ensam, jag förhandlade fram dealen, jag fick i gång det. Vi kommer inte att stå och falla över två releaser varav den första gick OK.
Låt oss gå tillbaka till KISS, ärligt talat jag blev besviken när ni tog bort ”Nothing to lose” och ”She” ur låtlistan, två låtar som jag känner att många KISS fans hoppats få höra
Vårt största problem som alltid är, vems låtlista är det vi ska spela?, om det är fansens så måste det bli alla KISSfans för att vi får ” feedback” hur låtarna fungerar och vi försöker att skaffa oss en översikt av reaktionerna. Det handlar inte om att jag vill eller inte vill sjunga ”rock´n roll all nite” igen, utan det handlar om ifall någon vill höra den. Så vi testar ett stort antal låtar inför varje turne´ och dom som blir kvar överlever. I Amerika spelade vi ”I was made for loving you” men den var inte populär så vi tog bort den. Vad det gäller ”she” och ”nothing to lose” så varierar det mellan vilken typ av fan du frågar. Vissa fans vill höra bara gamla låtar, men om jag bara lyssnar på honom/henne så kanske det inte representerar alla biljettköpares åsikter. Så den andra frågan är: vilka är i publiken? Var dom där 1974?
Nej men dom var där förra året, och dom såg Reunion showen och dom såg den efterföljande turnen!
Många var där för första gången, jag tror inte att alla kommer tillbaka för att se bandet igen
Men jag tror att majoriteten har sett KISS förut!!
Jag instämmer med att majoriteten har gjort det, men en överväldigande majoritet, nej. För varje kille som sett bandet förr, när han tar med en tjej så är det första gången som hon ser KISS.
Jag skulle vilja ha en låtlista typ den ni hade under ”Unplugged” där ni spelade många överraskande låtar!
Vi gjorde precis vad vi kände för, du vet, alla KISS fans som var där visste allting, det var kärntruppen av KISS fans. Publiken normalt är en generell publik.
Men dom betalar pengar för att se KISS, så dom måste I alla fall ha ett visst intresse av KISS.
Dom vill ha hitsen. Jag är en stor fan av många band, Rolling stones t.ex. men jag vill inte höra en udda låt, som om dom bara skulle spela material från deras senaste studioalbum, det skulle jag inte vilja höra. Jag vill höra ”Satisfaction” m.m.
Men om jag ser låtlistan nu, så är den nästan identisk med listan från förra turnen, den enda låten som är ny är ”Let me go rock´n roll” och självklart de nya låtarna från ”psycho circus”, men ni har så många klassiker så man tycker att ni kunde variera listan lite
Vi försöker, vi gjorde ”watching you” tidigare, men man måste diskutera det med sina vänner, och jag slår vad om att du och dina vänner skulle inte kunna enas om en om en låtlista. Och om inte ni skulle kunna enas om en lista hur ska vi då kunna göra er alla nöjda?
Men är det inte lite ”safe” att bara spela dom här låtarna?
Jo, men det finns många som köpt den nya plattan och fortfarande inte kan ”Within” eller ”Into the void” dom hör låtarna och känner igen dom, men dom har inte samma inverkan som låtar som man kanske har levt med i 5-10-15 års tid. För man måste utveckla känslor för låtarna. ”Nothing to lose” brukade vara en av favoritlåtarna…
En av mina favoritlåtar!
Men du vet, tiderna förändras och vi har genomlevt perioder med rakblad i ögonen, new romance, trash och grunge, kackerlackor överlever allting. Såna är vi, älska oss, hata oss vi kommer att överleva er alla.
Vi behöver inte vara dom bästa, största, vackraste eller starkaste kackerlackorna, överlevnaden är den största belöningen.
Reflektioner från den nya plattan. ”psycho circus” har några fantastiska låtar, men den låter inte som klassiska KISS som jag tror många hade förväntat sig. Speciellt eftersom ni har dom klassiska ”Destroyer” dräkterna allting ser ut som klassiska KISS men låter inte så.
Även om dom senare KISS plattorna är bättre så är det du som har förändrats, inte KISS. Flickor har inte förändrats, det kanske till och med är så att flickorna har blivit bättre och mer spännande. Men du har förändrats dramatiskt, du kan aldrig tävla mot det förflutna. Men det är intressant ändå för att den överväldigande reaktionen är att det låter som exakt som ”Destroyer”, och det är faktiskt vad jag var rädd för, att ”within” skulle bli den nya ”God of thunder och ”psycho circus”, ”Detroit rock city”
Det låter som att du hade förutspått min fråga.
Jag är inte ens säker på att jag vet vad jag pratar om. Mitt problem är att jag älskar att höra min egen röst, jag bara älskar den , jag vill bara prata och prata…….jag säger så kloka saker. Paul förstår det bäst han säger att han ska bygga en sak, en mikrofon med inbyggd spotlight, tv-skärm och kamera så kan jag göra min egen show hela dagarna och prata och prata….alltid mitt i spotlightsljuset.
Vad jag saknar på Psycho circus” är det enkla soundet som ni brukade ha , som faktiskt försvann efter ”destroyer”, enkelheten i musiken.
Förmodligen är problemet att man blir bättre, lär sig spela instrumenten bättre, då försvinner enkelheten I musiken ett problem som artister alltid pratar om, att få behålla det där orepeterade soundet.
Det är som när barn sitter och ritar, dom ritar utan former och dom är inte intresserade av form eller innehåll utan dom bara uttrycker sig själva. Det är någonting som man aldrig får tillbaka. Det innebär inte att du inte kan ha ett bra sound, men känslan av oskyldighet är för alltid borta. Du kan sträva efter att få tillbaka den. Så när en 15 åring köper ”Psycho circus” så är det en känsla av oskyldighet för dom, den kommer inte från oss utan från dom själva, vi vet för mycket det är som under 80 talet, för många miljoner så är ”Crazy nights” den första KISS låt som dom hört, för mig låter det inte som KISS överhuvudtaget, men det gör det för dom.
Det var länge sedan man såg en låt skriven av Simmons/Stanley!
Det där är bara fantasi, som när din pappa brukade säga här kommer jultomten nerför skorstenen, det är bara fantasi. där har aldrig varit ett tillfälle där vi satt ner tillsammans och skrev en hel låt, co-writing processen, till och med Lennon/McCartney är ett alster av folks fantasi.
Man ser båda namnen och folk ser bara resultatet. Verkligheten är att Lennon skrev en sång själv, och McCartney skrev en, se satte dom sig ner och så sa Lennon jag gillar bara dina verser och McCartney sa jag gillar bara dina refränger, ok, vi provar att sätta ihop dom , det var så dom gjorde. Och ibland var det låtar som t.ex. ”Yesterday” som är skriven enbart av Mcartney, inte en smula av Lennon på den, han deltar inte ens på den , och ändå så står det Lennon/Mcartney på den. Likadant med KISS det står Ace Frehley på ”Cold gin” och ”Into th void”, jag skrev refräng idén, och Paul kom på verserna, men det står ändå Ace Frehley.
Så det är ”business”
Nej det är det inte, det finns tillräckligt med pengar till allihopa. Det står ”Firehouse” Paul Stanley, ”Black diamond” Paul Stanley. Black diamond var min titel och mina riff, Paul skrev texterna , verserna och så vidare. Jag kände att det mesta av det kom från honom även om det var min titel och mina riff. ”Firehouse” han skrev texten och melodin, riffen kommer från mig. Så det är för enkelt att säga var är Stanley/Simmons låtarna.
Rock`n roll all nite vi satt inte i samma rum tillsammans, jag skrev en hel sång som hette ”drive me wild” du vet, ”you drive me wild, you drive me crazy”, Paul kom på refrängen ”I wanna rock`n roll all nite”, och han sa jag har ingen låt som den här refrängen passar till, och jag sa skulle den inte kunna passa in här!, och så blev det en låt. Folk tror att vi sitter tillsammans och skriver, men det har aldrig hänt. Det är samma sak som när folk tror att vi alltid spelar våra egna instrument på skivorna, även det är en fantasi och det inkluderar även band som Hendrix, Beatles och Rolling stones. T.ex. när du ser Ringo spela trummor!, han spelade inte på allting, ibland så spelade Lennon gitarr, ibland spelade Mcartney gitarr. Jag har spelat gitarr i Kiss ibland, och ibland så spelar andra bas inklusive Eric Carr!! Det finns inga regler, men folk vill gärna tro det för att det är enklare att förstå. Men ibland så berättar man inte allting för alla, för en del av det roliga är fantasin.
Som när du berättar för en flicka, att du är den enda för mig, eller så säger man , jag har hundratals flickvänner som jag tycker är otroliga och du är en av dem, det är ju den absoluta sanningen, Nej hon vill höra att hon är den enda, ok, fantasi är underbart.
Intervjun är gjord av Anders Tengner på Grand Hotel i Stockholm under KISS Sverigebesök i Mars. Översatt och fritt redigerad efter bandinspelning av Stefan Lundström.
Anders Tengner
Reporter
KISS Army Sweden
Artikel ur Destroyer 6