Intervju med Anton Fig, New York, maj 2006

– Nej, jag gav dem mitt ord

Anton Fig är spöktrummisen som spelar på Ace soloskiva samt Kiss ”Dynasty” och ”Unmasked”. Han är också en högt respekterad musiker som ofta anlitas för studioinspelningar.

Till vardags är han verksam som trummis i David Lettermans husband och det var just i samband med detta på plats i New York som vi fick en pratstund med Anton.

Anton Fig är född i Kapstaden, Sydafrika och började spela trummor vid tio års ålder. Via Boston så kom han till New York 1976 där han började sin karriär som frilansande musiker, han har spelat med storheter som Bob Dylan, Joe Cocker och Madonna.

Det är en onsdag i början av maj och vi står utanför Ed Sullivan Theatre vid 54:e gatan i New York. Det är här vid backstageingången som vi har bestämt träff med Anton. Säkerhetsvakterna undrar vad vi gör där, men när vi förklarar vårt ärende så är allt lugnt.

Här passerar många kända ansikten och vi hälsar på Biff Henderson, Lettermans legendariske medarbetare. När folk hör att vi är från Sverige så undrar alla om showen sänds där. På hörnan finns Hello Deli och naturligtvis så är det den kände Rupert bakom disken.

På avtalad tid dyker Anton upp och jag känner knappt igen honom, han är betydligt kortare än vad jag har trott. Han hälsar vänligt och ber oss att vänta då han springer in på teatern för att lämna lite saker. En stund senare så kommer han tillbaka och vi knallar bort till ett närbeläget fik där vi skall göra intervjun.

Vad var din relation till Kiss innan du började jobba med dem?

Jag hade ingen som helst relation till bandet. Jag hade sett reklam runt om i New York och jag visste inte mer än att de var ett känt rockband som bar smink. Jag hade aldrig varit intresserad av deras musik.

Hur blev du involverad som trummis på Ace soloskiva? För detta var väl ditt allra första jobb med Kissanknytning?

Det stämmer. Jag hade ett band som hette Spider, eller först hette vi Siren och sen blev vi Spider. Vid den tiden så höll vi en audition för att vi sökte en basist. Det kom en kille som inte fick jobbet men han var kompis med Ace.

Han berättade att Ace skulle spela in en soloskiva och letade efter en trummis. Han undrade om jag hade lust att komma på en provspelning. Han fixade så att jag fick komma och spela, vi körde ”Rip It Out” och några andra låtar. Sen spelade vi in ett antal demolåtar och Ace frågade om jag ville spela på skivan.

Vad som var häftigt var att när vi sedan skulle spela in skivan så spelade Ace upp demoversionen av ”Rip It Out” och ville att jag skulle spela solopartierna precis som jag gjorde där. Jag hade glömt av hur jag spelade och fick därför kopiera mig själv.

Sedan visade det sig att det var Eddie Kramer som producerade skivan och han hade visat intresse för mitt band Spider, så allt hängde på något konstigt sätt ihop, fast det förstod jag inte då.

Spelar du på hela Ace soloskiva?

Jag spelar på alla låtar utom ”Fractured Mirror”.

Hur gick ni till väga när ni spelade in skivan?

Det är nästan bara jag och Ace som spelar på skivan. Ace spelade gitarr, bas, akustisk gitarr och jag spelade trummor, så det var nästan bara vi två som gjorde hela plattan.

Så det var tack vare ditt jobb med Ace som gjorde att Kiss kontaktade dig när de behövde en trummis som kunde spela på ”Dynasty”?

Ace platta sålde väldigt bra så bandet kände till mig och Ace rekommenderade mig när de sökte en trummis. Peter hade brutit armen och han kunde inte spela, men de ville gärna få ut skivan som planerat. Jag fick inte berätta för någon att jag spelade på skivan!

Fick du skriva ett kontrakt där du lovade att hålla tyst, eller hur gjorde ni?

Nej, jag gav dem mitt ord och jag berättade det inte för någon, men Gene nämnde det i sin bok. I boken så står det att jag spelar på ”Unmasked” och på de remastrade CD-skivorna står det att jag spelar trummor. Då tyckte jag att det var okej att prata om det, men innan dess så sade jag inte ett ord.

Träffade du Peter i samband med inspelningarna?

Jag träffade honom en gång i studion, men han visste inte vem jag var. Jag sade ingenting utan höll mig mest i bakgrunden (skratt).

Peter spelar på ”Dirty Livin’”, eller hur?

Ja, han spelar på den låten.

Det har varit mycket prat om att låtarna på ”Dynasty” och ”Unmasked” nästan är som sololåtar skapade av varje medlem och sedan sammanfogade till en Kiss-skiva?

AF: Jag och Ace gjorde demos till låtarna som han hade skrivit, jag vet inte hur det var med de andra i bandet. Jag kommer inte ihåg vem som spelade vad, men jag minns att för det mesta så var alla i studion samtidigt.

Det måste ha varit en ovan situation för bandet att helt plötsligt jobba med en ny trummis? Hur var stämningen i studion?

Allt var okej, de bad mig aldrig att jag skulle spela på ett visst sätt.

Det var inte så att de bad dig att du skulle spela som Peter?

Nej, jag lyssnade bara på låtarna och spelade på mitt eget sätt, vilket funkade väldigt bra.

Du gjorde ett väldigt bra jobb på skivorna!

Tack!

Har du något speciellt minne från inspelningarna med Kiss?

Den perioden var väldigt speciell, för samtidigt som vi spelade in ”Dynasty” så gjorde jag massa demos med Spider.

Det slutade med att vi blev signade av Bill Aucoin som alla vet var Kiss manager. Han blev vår manager och fixade vårt skivkontrakt. Under dagarna så spelade jag in med Kiss och sedan framåt kvällen så gick jag till studion intill och spelade in med mitt eget band. Det var en fantastiskt kreativ period.

Hur kändes det när ”Dynasty” kom ut och du hade gjort ett bra jobb på skivan men fick inte prata om det?

Det var okej, de betalade mig bra så det var inga problem (skratt).

Såg du Kiss live på Dynastyturnén?

Ja, jag såg dem i Madison Square Garden, det var riktigt häftigt. Kiss var ju jättestora då och jag och Ace umgicks väldigt mycket, så det var en väldigt rolig tid.

Det måste ha varit en konstig känsla att se och höra Dynastylåtarna live?

Nej, det var inga problem, det kändes inte så konstigt. De spelade ju bara ”I Was Made For Lovin’ You” och ”2 000 Man” live. Jag visste vad jag hade gjort, jag hade mitt eget band och var fullt upptagen med det.

Fick du någonsin frågan om att bli ny trummis i Kiss?

Det talades om det långt före Eric Carr kom in i bilden.

Okej, så om du hade fått frågan om att bli ny trummis i Kiss, hade du tackat ja?

Jag vill helst inte prata om det. Det är inget jag vill spekulera i, det är mitt svar.

Vi vet att du spelar på Ace soloskiva, ”Dynasty” och ”Unmasked”, men finns det fler Kiss-skivor där du medverkar som vi inte känner till?

Nej, de tre skivorna är allt!

Har du någon kontakt med Kissmedlemmarna i dag?

Paul har jag inte träffat på många år, Gene träffade jag på en klubb och han var trevlig. Peter och jag gjorde en välgörenhetskonsert ihop för några år sedan. Peter var väldigt vänlig och det var kul att träffa honom.

Jag träffade Ace för ett par veckor sedan, jag gjorde en spelning i stan och han kom dit och tittade. Under de senaste månaderna så har vi pratat om att börja arbeta ihop och göra lite inspelningar, så jag håller kontakt med Ace.

Har du sett Kiss sedan återföreningen 1996?

Jo, jag har sett dem, men jag föredrar originalbandet. Jag såg dem på deras avskedsturné och jag vet inte hur många avskedsturnéer de har gjort sedan dess (skratt).

Bortsett från jobbet hos Letterman, spelar du med några andra artister?

Ja, en hel del spelningar och jag medverkar på en del skivor och olika saker.

Så ni spelar in Letterman måndag till torsdag?

Ja, men vi spelar alltid in sent på eftermiddagen, så jag är ledig på förmiddagarna och jag brukar för det mesta vara ledig på helgerna. I bland så spelar vi in flera veckor på raken och får sedan ledigt en vecka. Då har jag möjlighet att ge mig ut på turné och spela med olika band.

Hur länge har du varit trummis hos Letterman?

Jag började redan 1986, vi var först på NBC i en fyra, fem år och sedan flyttade vi till Ed Sullivan Theatre där vi fortfarande är kvar. Anledningen till att jag slutade med Frehley’s Comet var just att det var svårt att både hinna med jobbet hos Letterman samtidigt som jag var medlem i ett band.

En av anledningarna till att vi gör den här intervjun är att vi vill introducera dig för alla yngre Kissfans. Många känner nog igen dig från Letterman, men alla har nog inte koll på att du har jobbat med Kiss.

Ja, det är sant! Allt spelande med olika musiker gjorde att jag till slut gjorde en soloskiva kallad ”Figments”. Den finns att köpa på www.antonfig.com och jag har även många gästartister på skivan.

Richie Havens medverkar och även Paul Shaffer och några andra Late Show-kollegor. Jag, Ace, Richie Scarlet och Sebastian Bach gör en låt ihop. Det är en blandad kompott av rock och pop. Låten tillsammans med Ace är riktigt bra.

Hur funkar det när ni repeterar inför Letterman?

De dagar då vi inte spelar ihop med någon artist så repar vi bara en 15-20 minuter. Men det är inte så att vi övar in en sak och sedan kör exakt det i programmet, utan mycket av spelandet är väldigt spontant och vi improviserar en del.

Men skall vi kompa någon artist då blir det lite mer repeterande. I morgon kväll så skall vi göra en konsert med hela Lettermanbandet och i kväll så kommer vi att repa inför det framträdandet.

Gör du många spelningar med Paul Shaffer utanför själva Lettermanshowen?

Ja, det händer, som spelningen i morgon. Men jag gör många olika framträdanden med olika artister.

Är det svårt i dag att vara en frilansande trummis?

Jag har några band som jag regelbundet spelar med och sedan så brukar olika artister höra av sig när det behövs en trummis för olika skivinspelningar. I bland så är jag med på hela skivan, en del gånger så medverkar jag på bara några låtar.

Vad hände med ditt band Spider?

Vi splittrades, men vi gjorde två popskivor (”Spider” 1980 och ”Between the Lines” 1981) som är riktigt bra. Efter den första skivan så var det en massa strul med skivbolaget och en av bandmedlemmarna omkom i en bilolycka.

Efter den andra skivan så kände vi att det inte funkade längre och vi beslöt oss för att upplösa bandet. Men jag får många mail där folk undrar vad som hände med bandet och hur man kan få tag på skivorna.

Som avslutning så undrar vi om du har något som du vill säga till de svenska Kissfansen?

Det var trevligt att göra intervjun och det var trevligt att träffas, jag säger hej till alla svenska fans!

Här tar tyvärr intervjutiden slut och vi avslutar allt med att ta ett gäng bilder på Anton. Övriga gäster på fiket tittar storögt och undrar vad det är för världsstjärna som vi fotar. Han undrar om vi vill följa med bort till Lettermanteatern för att ta lite bilder bakom Antons trumset. Detta tackar vi naturligtvis ja till och vi knallar tillbaka till teatern.

I dörren så tar det tid för oss att få våra speciella Late Show-pass och Anton är märkbart irriterad över detta. Han lotsar oss in i lokalen och väl där inne så tar vi lite bilder med honom. Han kan tyvärr inte fixa några biljetter till kvällens inspelning, men han undrar om vi vill se genrepet. Ja, man är väl dum i huvudet om man tackar nej till en sådan sak.

Anton skall värma upp lite inför repet och ber oss att vänta på utsidan. Snart blir vi insläppta igen och det är en obeskrivlig känsla att som de enda två utomstående personerna få bevittna denna repetition. Vi sitter längst fram och som mångårigt Lettermanfan så kan jag inte begripa att detta verkligen händer.

Studion är mycket mindre än vad den verkar vara när man ser allt på TV. Vi får under cirka 30 minuter se när bandet repar och när Davids medarbetare spelar in diverse skämt och sketcher inför kvällens show. Alla kända ansikten är där och det känns verkligen att man är i underhållningens förlovade land.

När allt är klart så kommer Anton fram och undrar om vi har haft en trevlig eftermiddag. Vi skakar hand och tackar för en trevlig intervju och efter detta så beger vi oss ut i den tidiga New York-kvällen. Det tar flera timmar att smälta vad vi just har varit med om och detta blev helt klart resans stora höjdpunkt.

Artikeln ur Destroyer 17.

Johan ÅgrenReporterKiss Army Sweden