Recension av Friends Arena….

Recension av Friends Arena….

IMG_0525

KISS på Friends Arena 2013

Var och såg KISS på Friends Arena i Stockholm med högt ställda förväntningar. Fixat fram ‘golden circle’ biljetter vilket innebär första fållan närmast scenen utan att behöva köa! Både bandet och media har byggt upp konserten och nya scenen ordentligt. Drygt 26000 i publiken enligt uppgift vilket väl får ses som godkänt. Konserten var turnéstart i Europa och ett helt nytt scenbygge hade premiär. Förband var Satan Takes A Holidayoch Hardcore Superstar. 

 

1. Psycho Circus (++++) – Riktigt bra öppningslåt och ett oväntat val. Bandet kommer ner från taket på ryggen av monster-spindeln som utgör scenens ljusrigg till gott om pyro. Bra tryck på publiken från start och Paul, ja hela bandet, låter bra!

 

2. Shout It Out Loud (+++) – Följer direkt upp med en gammal dänga utan mellansnack, det gillas! Allsång direkt på en uttjatad klassiker, och visst finns det roligare låtar.

 

3. Let Me Go Rock & Roll (++++) – En riktig rökare i bra tempo och publiken är verkligen med på noterna när Gene tar ton. Tung-gung mot slutet som brukligt.

 

4. I Love It Loud (++++) – Ännu ett oväntat val, att köra denna ångvält till låt så tidigt i setet. Och publiken sväljer det och allsången är återigen ett faktum och vi konstaterar att Gene är bra idag, riktigt bra! Det här är den bästa konsertöppningen KISS har bjudit på på flera år om man bara ser till låtarna.

 

5. Hell or Hallelujah (+++) – Med den öppning bandet bjuder på blir det oundvikligen ett steg nedåt till slut. Otacksamt för nya plattans singel och publiken passar på att fippla lite med mobilerna under tiden. Riktigt bra tryck i låten dock, framförallt i refrängerna.

 

6. War Machine (++++) – Uppmärksamheten vänds snabbt tillbaka mot scen när dirigenten Paul meddelar ännu ett alster från Creatures-plattan. När blytunga introt rullar igång är alla på ståplats med och fist-pumpar i luften. Fortfarande, vilken tung jäkla öppning på konserten!!

 

7. Heaven’s On Fire (++++) – Det tunga går över i mer lättsamt 80-tal som återigen är ett oväntat val då låten vilat ett par år. Jag tycker det låter bra och publiken älskar låten, särskilt när eldpelarna står som spön i backen. Vilket de gör i sisådär 50% av låten.

 

8. Deuce (++++) – Extasen fortsätter och KISS låter knappt publiken vila innan man gasar på igen. Denna gång med en rapp version av Deuce och Gene briljerar igen. Mer tung-gung mot slutet så klart. Och tack Eric Singer för att du finns!

 

9. Say Yeah (+++) – När Paul påtalar Sonic Boom märks det direkt hur delar av publiken tappar lite intresse, vilket är lite synd då det blir mellanmjölk av det hela. Men visst finns det bättre låtar att dra till med efter en så fenomenal öppning. Tänk att smacka på med till exempel I Stole Your Love här, då hade nog topplocket gått. Jag kan inte fatta att halva konserten redan har avverkats!

 

10. Shock Me (++) – Tycker det är lite synd att de kör Ace’s signaturlåt. Det beror inte på att det är en Ace-låt, utan för att det är en rättså tråkig låt. Som tur är kör Tommy Thayer bara en bit av den innan den övergår i…

 

11. Outta This World (+++) – Tommy’s låt från Monster-plattan. Den gör sig riktigt bra live och Spaceman visar att han verkligen kan sjunga. Publiken är med helt okej för att vara en ny låt, klart bättre gensvar här än på Shock Me tyckte jag.

 

Gitarr/trumsolo – detsamma som under Sonic Boom turnén. Det är lite segt att lägga ett sånt här parti mitt i showen börjar jag tycka nu för tiden. Dock förståeligt att Gene och Paul behöver lite extra vila på ålderns höst. Tommy skjuter lite raketer och Eric drar fram en bazooka och bombar på mot ljusriggen.

IMG_0494

12. God of Thunder (+++) – Och när så solot är slut och man tror att showen ska dra igång igen är det bara Gene som står där. Och spottar blod och flyger till ljusriggen. Sen drar han igång otippade God of Thunder med buller och brak. Det är tungt och elakt och blir en lagom uppstart för publiken efter det lååånga mellanpartiet.

 

13. Lick It Up (++++) – Och för att starta upp publiken helt drar man fram ett säkert kort som detta och allsången är tillbaka som från ett trollslag. Börjar bli riktigt uttjatad tycker jag själv, men publiken verkar gilla det skarpt.

 

14. Love Gun (++++) – När Love Gun plötsligt dyker upp inser man att konserten redan är inne på upploppet. Paul flyger till sin ego-plattform i mitten av arenan och drar igenom låten på rutin, knäfaller och showar lite lätt därute. Refrängen från bandkollegorna lyfter låten ordentligt som vanligt, mycket tack vare en viss Eric Singer.

 

15. Rock and Roll All Nite (++++) – Två långtradare konfetti dumpas ut över arenan och allsången är störst hittills. Tror till och med att delar av sittplats ställde sig upp här! Gene och Tommy åker på varsin kran långt ut över publiken medan Eric hissas i taket samtidigt som Paul slår sönder sin gitarr mot scengolvet ackompanjerad av nog pyroteknik för tre nyårsaftnar. Mycket att hålla koll på men det är förbannat roligt! Låten då? Ja, den kan vi ju.

–  –  –  –  –

16. Detroit Rock City (++++) – Den odödliga klassikern med sitt fantastiska pyro-intro får arenan att återigen dra på med allsång. Den pågår genom hela låten där även gitarrsolot sjungs ut klart och tydligt. Visst har den hörts i bättre versioner men hela paketet med nya scenen, pyron, glädjen och låten i sig gör det omöjligt att inte älska.

 

17. I Was Made For Lovin’ You (+++) – Låten är nästan obligatorisk i Sverige och publiken älskar den. Det gör inte Paul’s röst då han har sänkt tonläget avsevärt och sjunger långt ner i registret i verserna. Låten blir lite energifattig av detta men den går i alla fall att lyssna på då Pauls röst håller på detta sätt. Publiken lyfter låten ordentligt!

 

18. Black Diamond (++++) – Ett av rockens mest klassiska intron ljuder och jag inser att det inte kommer att bli fler extranummer efter detta. Konserten känns i nuläget lite kort men det glöms snabbt när allsången vevas igång. När första bomben smäller av. När Eric Singer för första gången får sjunga. När all återstående pyro bombas av mot slutet. När alla kranar och sceneffekter maxas. När ljusriggen lever sitt eget liv. När allting bara blir kaos. När Paul säger godnatt. Då släcks scenen och lamporna i arenan tänds. Konserten är slut. Alldeles för tidigt känns det som.

 

 

Totalbetyg: ++++. En mycket bra och jämn spelning. Grymt scenbygge, bra platser, bra ljud, bra med pyro, bra humör på bandet. Förutom (den numera oundvikliga) dippen i mitten med solon och vila finns inga svackor. Visst Paul är inte den han har varit, men KISS gör det bästa av situationen. Konserten känns lite kort, 1 timme 50 minuter, och jag tycker nog att något extranummer till inte vore fel. Totalintrycket är ändå att det var den bästa KISS-konsert jag sett sedan 1999.

 

 

Adam Trevik

 banner ad


Comments are closed.